Gott nyanserat år

Ja, då börjar 2014 gå mot sitt slut. I skrivande stund är det bara ca 10 timmar kvar av det faktiskt. Vad har varit bäst då?

• Punkfest XI. Skitkul. Allt var bara bäst, rakt igenom, i några dagar. Hamnade i djup postmangeldepression efteråt.
• Sommaren. Inget sommarkneg för första gången på flera år. Levde billigt, var fattig, var glad typ hela tiden. Allt var bäst. I alla fall som jag minns det.
• Rebbo flyttar in. Vi flyttar ut henne från hennes gamla plejs. Släpar en tung jävla orgel nerför tre trappor, klämmer in alla hennes prylar och skrattar åt att vi inte kommer att få plats. Får plats ändå, nätt och jämt. Åker hem en vecka och upptäcker vid min återkomst att allt är annorlunda. Livet förändras för alltid och jag sover under en plansch med sexpositioner och en Manowarflagga.

Alltså, nä. Palla göra listor.

Tydligen har livstecken lämnats av Rebbo. De verkar leva ett riskfyllt liv där nere och undviker lagens långa armar dagarna i ända. Förväntningarna på hennes diabildsvisnings vid återkomsten är höga! Tyvärr sammanfaller den ju med Norrbotten HCFEST, vilket kommer göra det problematiskt med alla känslor. Dels se på massa bra band, dels träffa massa folk en aldrig ser, dels vara i Lule och dels att Rebräka är tillbaka kan ge för många intryck. Förhoppningsvis har jag glömt hela den här toalettpappersgrejen tills dess så att återföreningen inte inleds med en utskällning.

För övrigt funderar jag på om jag var lite för kritisk i mitt senaste inlägg. Hon hade gjort en del saker som kan vara värda att lyfta (nu kommer en till lista ändå):

• Hon hade gått ut med soporna. Det helt utan påminnelse. Bra jobbat.
• Det var städat och fint.
• Hon hade tvättat mina kläder.
• Hon hade diskat.

Så, jag hoppas att det kan ge en mer nyanserad bild av hur det var att återvända. Men ändå, inget toalettpapper.

Hem till Umeå

Nu är jag tillbaka i Umeå och enligt rykten och bilder så har Rebbo landat i Zambia. Det är dock oklart var hon befinner sig för tillfället. Jag förväntar mig en god redogörelse för den här resan sen, hon lyckas alltid hamna i konstiga situationer så fort hon lämnar sin sida av tejpen.

Saknade består också. Dock inte efter Rebekka, utan efter toalettpappret. Eller okej, nu har jag fyllt på lagret, men vafan. Så här var det då:

Rebekka lämnade lägenheten typ 21a eller 22a december, så hon hade haft någon vecka själv i lägenheten innan hon for söderut. Jag kom tillbaka till Umeå igår kväll och släpade mig trött och jävlig hemåt. Dum som jag är så bestämmer jag för att mitt sug efter munkar är alldeles för stort, så jag sätter igång att baka munkar. 21.50, alltså 10 minuter innan affären stänger så upptäcker jag att det finns en liiiten, liiiten remsa kvar på toalettpappret. Det är alltså allt toalettpapper som finns i hela lägenheten. En liiiten, liiiiten remsa. Nu var det lugnt och ingen fara, så det behövde inte bli en sån där "de-här-handdukarna-får-vi-nog-lov-att-slänga-nu"-situation, men ändå. Tänk om jag hade kommit senare på kvällen? Tänk om det hade varit panik? Är det verkligen ok att lämna lägenheten utan en ok mängd toalettpapper kvar på rullen?

Så, ni kan rösta här till höger så får vi se vad ni tycker om detta beteende. Är det ok? Eller är det upp till var och en att bära med sig toalettpapper ifall att?

Hem till gården

Saknad.

Tomhet.

Och ett rent golv.

Nu är jag hemma i Dalarna för att fira jul, återvänder till Umeå 27-28 december någon gång. Rebekka håller ställningarna på Stipendiegränd fram till 22a, sen far hon till, hör och häpna, Zambia. Vad ska hon göra där? Jo, umgås med hennes före detta (och, vad jag tror, inte alls lika charmiga) rumskamrat. Hon kommer då vara borta i över en månad, så jag kommer att ha hela rummet för mig själv hur länge som helst.

För visst har jag berättat vad som brukar hända när jag är ensam utan Rebekkas övervakande öga? Jo, det blir dålig film-tajm. Min gissning är att jag någon gång under januari 2015 kommer att se The Expendables 3.

Då det inte kommer att kunna bli så mycket konfliker (om nu inte Rebbo har lämnat sängen obäddad/lag kläder på min sida) så kanske vi kan få henne att föra någon slags resedagbok här, där hon kan berätta om vad hon har gjort och hur mycket hon saknar mig. Jag tror att det kan vara intressantare än min eventuella (läs: ofrånkomliga) recension av The Expendables 3.

Underwearrior

Över en månad har gått sedan senast, då vi kom ut som lurifaxar av rang. Men nej, vi har inte blivit galet yxmördade av någon i bekantskapskretsen som inte kan ta ett enkelt skämt. Vi har bara varit lata.

Faktum är att det inte har varit så mycket kontroverser mellan oss. Sambolivet har liksom bara flutit på rätt så ostört. Vi har diskat varandras disk, delat julmust, sagt godnatt och släckt lampan när den andra vill sova och så vidare och så vidare.

Tills igår. Det jävla aset alltså.

Så här var det: Båda fick för sig att städa lite. Då, helt plötsligt, anklagar Rebekka mig för att lämna smutsiga kalsonger på hennes sida. "Absolut inte!" svarar jag, då jag är en sådan som slänger allt i tvättkorgen direkt och inte sprider ut mig över hela golvytan som en annan (Rebekka). Så jag är ganska säker på att det här inte rör sig om mina kalsonger, utan det är någon annans. Och mycket riktigt. Rebekka håller upp ett par färgglada kalsipper med ett plågat ansiktsuttryck. Jag svarar då att det där är inte mina.

Godtar Rebekka det? Nej.
Tror hon mig? Nej.
Hävdar hon bestämt att det visst är mina? Ja.
Slänger hon kalsonger i ansiktet på mig? Japp.

Kalsongkastarkriget är då i full gång. Jag sular tillbaka dom med ett välriktat kast tillbaka i fejset på krigshetsaren och spottar ut ett "mennnn gefaaaaannn i, det är jjuuuu innnteee minaaaa jääävvvlllaaaaa..." och så får jag tillbaka dom i ansiktet igen. Nu sitter Rebekka i sin säng igen och jag spänner ögonen i henne och upprepar det jag tidigare har hävdat samtidigt som jag slänger kalsongerna på hennes dator, dels för att få ett andrum och kunna idka diplomati. Det slutar i alla fall med att Rebekka rycker på axlarna och undrar högt för sig själv vems det då kan vara.

Igår fick jag på omvägar reda på att Rebbo hade redan vid första kastet kommit på att det ju var Charlies kalsonger. Vilken slutsats kan vi dra av det här då? Jo, att Rebekka är beredd att starta krig/störa sambosämjan bara för att slippa ha ett litet, litet fel i något. Läskigt.

Ville och Rebbo = Lurifaxar

Charlie kom på oss ganska tidigt. Agnes och Nils också. Ni andra som vi har umgåtts med tror jag inte har någon ursäkt egentligen.

Idag är det 1 november och Viktor Heed = Snygg är nu slut och jag och Rebekka får äntligen knäcka en bärs. Äntligen. Men som den skarpsynte har märkt så är vi kanske inte så överdrivet taggade på det som vi borde vara, så här utan folköl och kir på en månad.

Grejen är ju att vi inte har varit utan kir och folköl på en månad. Viktor Heed = Snygg = Ljug. Vi har inte haft en nykter månad. Vi har varit ganska fulla, i smyg. Eller ja, typ i smyg. Var det ingen som har reflekterat över att Rebbo har däckat kanske två gånger på Verket? Eller när jag kalsongbrottades med Nils på hans inflyttningsfest? Eller det faktum att jag inte var särskilt sur efter Distraktions senaste katastrofspelning? Det här är något som jag och Rebekka planerade redan tidigt i våras, att det vore en kul grej att göra. För inte tror ni att vi skulle orka gå omkring och vara nyktra nu när oktober har varit en sådan kanonmånad när det kommer till festligheter?

För Hilda, Jon och Åsa, jag var inte trött. Det var inte därför jag inte ville köra bilen hem. Faktum var att jag hade druckit en flaska kir, slugt förklädd till svartvinbärssaft för att jag "saknade smaken så", precis innan ni frågade mig.

Rebekka igår när hon kom hem. Detta kommer

att få ett eget blogginlägg inom kort.

Och Hilda, ett särskilt förlåt till dig. Det har funnits folköl när du har varit här och hängt. Gömt i garderoben och under sängen. Haha.

Einar, jag hade inte alls glömt bort att jag köpt en flaska kir för att "spara till den här helgen". Jag drack upp den när Hellre Vargen skulle spela.

Så nu ska det bli rätt så skönt att kunna dricka folköl utan att försöka gömma den lite halvdåligt, kunna beklaga mig när jag är bakis och inte behöva spela pigg men framförallt att jag inte behöver försöka komma på trovärdiga anledningar till att köra bil.

Så tack för den här månaden. Nu är allt tillbaka till det vanliga. Vi syns ikväll på Verket!

Rebbos två saker

Rebekka säger två saker varje dag.

1. Jag tar disken när jag kommer hem.
2. Jag ska skriva lite i bloggen sen.

Det är två saker som Rebekka sällan gör.

1. Att ta disken.
2. Att ta en paus i facebookandet som stör hennes plugg och skriva några rader här.

Fast igår, igår så jävlar. Igår tog hon disken. Det var coolt.
Men ni ska veta att Rebekka inte behöver ta någon disk. Hon är trevlig att bo ihop med ändå.

Imorse till exempel, då var hon inte hemma. Då saknade jag henne lite, för jag orkade verkligen, verkligen inte göra kaffe. Och så fick jag en dosa snus av henne igår. Lundbergs. Dyrsnus. Detta för att hon fick ca 3 prillor av mig igår.

Jag gjorde kaffe i alla fall, till och med två pannor så att vi kunde dricka mer ihop sen. Nu är det dags att diska kaffekopparna.

2cool4sanningen

- Vet du att det var Ronald Reagan som myntade uttrycket "2cool4school"?
- Va, nä? Ha!
- Jo, han svarade så på en intervju när han fick frågan om han led något av att ha hoppat av college och satsat på sin skådespelarkarriär.
- Haha, vad ballt!
- Äh, ba skoja.

Det ni precis läste är ett exempel på ett ganska vanligt samtal jag har med folk. Rebbo drabbas lite då och då, eftersom vi bor ihop. Jag brukar dessutom göra det här på ganska många. Slentrianljuga lite, bara för att se reaktionen. Nu har det dock blivit så att jag ska sluta med det här, eftersom jag blev lite för bra på det och mitt förtroendekapital börjar närma sig bottenstrecket.

Fast eftersom jag är så jävla begåvad i konsten att ljuga för ljugandets skull så vill jag dela med mig lite av mina kunskaper.

Ljug om onödiga saker. Finns det inget syfte att ljuga om det så finns det heller inget syfte att misstro dig. Dock måste man vara jääävligt aktsam vad man ljuger om. Exempelvis allergier. Som häromsistens när jag kläckte ur mig att jag var allergisk mot ananas medan vi fixade inför en fest. Jag trodde att det framkom att jag bara ljög, men Mr. Bålfixare hade hunnit lämna rummet innan mitt "Äh, ja ba skoja" kom fram. Så när festen väl var igång så stod det en skål prydligt uppskuren ananas bredvid bålen, bara för min skulle så att även jag skulle kunna dricka bål. Oerhört omtänksamt, vilket då ger en lite dåligt samvete. Ska en fortsätta lögnen och bara visa sin tacksamhet eller säga "meeeen, det var ju bara ett skämt" och sedan få skämmas lite mer offentligt och få oförstående blickar. Det är ju så, att ljuga utan syfte tycker ju ingen är roligt. Ingen. Det är väl nackdelen med det hela.

Så var aktsam. Men testa dra en lögn. Gärna något "fun fact", det är lättare att falla för än att dra till med "jorden är visst platt". Om du då råkar stöta på någon som visst har koll på alla Ronald Reagans citat och säger att du har fel så har du ju upptäckt en riktigt knasig filur i din bekantskapskrets och det är ju alltid roligt. Eller ja, om det nu är Ronald Reagan den har stenhård koll på så kanske du bara ska hålla dig på din vakt.

Det om det. Idag har jag och Rebekka suttit och stirrat på varandra vid köksbordet hela dagen, båda vi har plugg hela veckan. Plugg som kommer gå svindåligt för oss båda verkar det som. Men men. Kvällen kommer i alla fall avslutas på ett trevligt sätt med spelning på Verket då Rebbo gör premiärspelning med Päästö (Discharge på finska, det blir nog rått). Jag vet, mangel på en onsdag! För trevligt. Även HoJs nya sambo Åsa debuterar i Svettas eller Dö då de kör igång sin turné över norra delen av landet. Och Tsars från Götet kommer på besök, med medlemmar ur Åsas gamla band. Får en hoppas på ett inhopp och någon gammal Bittra Miner-cover? Det vore faktiskt trevligt.

Avlastnings(oange)lägenheter

Jag ska berätta lite om en avlastningslägenhet. Det är så att jag och Rebbo har en avlastningslägenhet, när spänningarna på de olika sidorna av tejpen blir lite för stora. Då går någon av oss hem till Hilda, Jon och numera Åsa för att titta lite på en knepig dokumentär eller realityshow och sedan "råka" somna på deras soffa. Superbra system, helt klart.

Tills båda får samma idé. Så, istället för att få lite tid isär och kunna snarka ifred så fick jag och Rebekka sova på samma soffa härom natten. Det var ju lite trångt och Rebbo tog alla varma filtar. Fast jag vill nog ändå outa mig själv här innan Rebekka gör det. Tydligen så gick hon ändå och berättade det här för everyone på Verket i helgen, så ja.

När man sover bredvid en annan person så ställs man inför två val:
Antingen lägger man sig vänd mot den andra och det blir konstig stämning när man råkar skeda i sömnen eller så vänder man sig bort från den personen och fiser på den mer direkt. Ingenting är optimalt, men man får fundera på dessa saker och göra ett noga övervägt val. Jag valde det sistnämnda men väntade på att höra Rebbos första snarkningar innan jag fes på henne. Jag tycker ändå att det var ok, för hon hade två varma filtar och jag hade en liten töntig. Plus att hennes kudde var bättre än min.

Nu tror jag att vi båda är överens om att gränsdragningen i vårat rum är viktigare än någonsin när vi vet hur det går ifall vi inte håller på den. Och att vi får göra ett schema så inte både jag och hon bestämmer oss för att sova på soffan någon annanstans.

Rebekka, min ubåt i skärgården

Oj vad upptagna vi har varit, både jag och Rebbo.

Viktor Heed = Snygg börjar att gå mot sitt slut, nu är det bara en sista helg kvar. Helgen som var hade mycket fest i sig, så det var ju en utmaning, dock en utmaning som lönade sig i slutändan. På lördagen var det regn och rusk, så jag fick köra bil istället för att gå hem från Verket. Mycket trevligt. Fast det ska bli skönt när det är över, det kan behövas.

Rebekka har även lugnat ner sig med flöjtspelandet, det har faktiskt inte varit något alls sedan senast. Jag och mina trumhinnor tackar henne oerhört för det.

Rebbo hänger i och för sig en hel del hos Charlie nu när han har flyttat ut från HoJ, det kan ju ha något med det att göra. Så lugnt och skönt.

Eller tyst och tomt. Jag vet inte.

Nu hinner jag inte skriva så mycket mer, ej heller försöka komma på någonting som kan ha varit en klar kränkning av mitt territorium, för jag ska iväg på punkrep. Jag kanske kommer på någonting sen.

Flöjtspelet

Här är en demonstration av när Rebekka spelar flöjt. Röstning sker här till höger på sidan där ni får bestämma om det är fint eller förfärligt. Kom ihåg att era röster är anonyma.

Min sambo Rebekka Hemskväckninglund

Klockan var 11:15. Kom hem klockan 3 igår efter en hård kväll av LAN. Vaknade upp lite, tänkte somna om men precis då kom min kära roomie hem, glad i hågen och helt klart mer utsövd än jag var. Hon började ganska trevligt med ett "oj, sover du?". Dum som jag är så svarade jag helt sanningsenligt att jag redan var vaken. Detta verkade Rebekka ta som ett godkännande att demonstrera hennes nyaste present från sin kille.

En fucking jävla blockflöjt.

Nu menar jag inte att jag inte tror att Rebekka kan bli en flöjtvirtuos någon dag i framtiden, men den här morgonen så var det en blandning mellan ännu ej uppnåd bemästring av instrumentet och känsliga morgonöron som fick mig att dra täcket över huvudet och försöka tänka på trevliga tankar medan Rebekka spelade den där "Moln blir regn som regnar ner bla bla bla skvalpar ut i sjön eller hav, solen lyser och vattnet blir moln osv osv". Waldrofsången som är obligatorisk i deras NO-undervisning.

Flöjt kan ju vara jättefint och få en att kliva upp ur sängen som om det vore fågelsång man hörde, men inte den här morgonen. Nu var det mer åt det här hållet:

 

Jag vill dock påpeka att jag hoppas att Rebekka fortsätter att följa sitt hjärta och aldrig ge upp sin dröm om flöjtspelandet, men ingen blir en stor konstnärssjäl utan att möta lite motgångar. Därför har jag gömt hennes flöjt.

Och så snor jag hennes grej och avslutar med en Arnoldbild.

Kvällsfika

Hejhallå!

Viktor vägrar äta kvällsfika med mig om jag inte bloggar någonting. Jag som inte ens har hunnit hitta en ny bra bild på Arnold. Jaja får väl lämna det bakom mig. Passar på att lista bästa Arnoldfilmerna!

Bästa Arnoldfilmerna (Hittils)

3. Twins!!

På tredje plats kommer alltså Twins. Rolig! Mycket rolig! Till skillnad från andra småroliga arnoldfilmer, t.ex. Red Heat, lyfter Twins och har en fin utveckling i relationen mellan deVito och Arnold. DESSUTOM är det en roadtrip i filmen, och det måste ju vara ett plus. Mycket Rolig, Mycket bra!!!

2. Eraser!! 

You just got Erased!! Här har vi en SPÄNNANDE FILM!! Extremt olidligt spännande ibland. Feature Alligatorer som framkallar utrop i publiken. Mycket rolig OCH extremt spännande!!!

1. Kindergarden Cop!! 

Har allt! Spänning, humor och action!!! You name it! Allt du vill ha! I en rulle!!!

Sämsta arnoldfilmen: Conan. Vad är grejen?!? Sämst.

Annars händer inte så mycket här. Eller jo, Viktor förtjänar faktiskt en klapp på axeln. Han har städat jättefiiint och torkat golv å grejat. Å köper hem cola varje dag som båda får dricka av. Han är allt bra ändå.


Nu tycker jag att jag förtjänat lite kwellsfika.

Kapitel 1

- Men vad är det här? Var är den? Var är den? utbrast hon medan hon rev runt bland papper, sladdar och Ipren-askar på hans sida skrivbordet. Tonfallet lät behärskat, men under det så fanns det en illa dold panik som höll på att komma upp till ytan. Viktor tittade irriterat upp från datorskärmen som han suttit som fastklistrad i den senaste timmen. 

- Vad letar du efter? frågade han med en road min efter att han sett Rebekkas dåligt maskerade panik i ansiktet. Rebekka hejdade sig en sekund och svarade sedan lite skamset: 

- Deo. Jag behöver deo. Viktor log lite överlägset, lutade sig ner bredvid sängen och plockade upp hans deoderant som hade fallit ner från skrivbordet någon dag tidigare. Han själv använde mestadels en annan som stod tryggt i badrumsskåpet, fri från andras svettiga armhålor. Det var i alla fall vad han intalade sig själv. Han gav Rebekka deoderanten, fortfarande med det lätt överlägsna leendet på läpparna, och återgick sedan till datorn. Rebekka smorde hastigt in sig med deon och satte sig sedan på sängkanten och fläktade armhålorna med en road min. Viktor tittade upp och gav ifrån sig ett litet skratt.
- Haha. Ba-kaa! sa han tyst och kom på att Rebekka inte hade sett så pass mycket Grotesco att hon skulle förstå referensen. Rebekka reste sig igen, slet åt sig sina saker och lämnade rummet.
- Hej då, vi syns sen! Lycka till på mötet!

Viktor Heed = Snygg (i rosa kalsonger)

Först det viktigaste: Bege er till Verket ikväll, då ska både jag och Rebekka stå och se snygga ut på varsin sida scenen när vi spelar med Distraktion. Det blir coolt.

Dagens outfit, till både skola och konsert, blir grå-rosa kalsonger. Skälet till varför de är grå-rosa och inte grå-vita är för att jag fick för mig att tvätta min ganska nya, och röda, palestinasjal tillsammans med massa andra kläder. Tursamt nog så var det mestadels mina egna kläder och ingenting av Rebekka. Jag hade faktiskt fått lite dåligt samvete om jag hade gjort hennes garderob mer färgglad.

Det här blir också första riktiga prövningen på Viktor Heed = Snygg (vår nyktra månad alltså). Det är ju en ännu större prövning då vi faktiskt står på scen också och inte har något alls att lugna våra nerver med.

Nu måste jag faktiskt bege mig, för jag har ett seminarium på universitetet att gå på. Även det nykter.

Varm choklad är godare än stålmannen

Jag har så mycket att ta upp.

Först och främst: Demokrati är ju uppenbarligen sämst. 65 %? På riktigt? Haha. Idioter. Jaja, jag är inte den som ska gnälla över "Viktor Heed = Snygg". Fast jag ville nog ändå ha "Oksober", det är betydligt coolare. Fast man får vara glad över att Rebbos förslag kom sist. Det är lite som när HV åker ut i kvarten, men man är nöjd ändå för att de slog ut Leksand i playoff.

Nog om det.

Både jag och Rebekka hade tenta idag. Eller ja, hon hade inlämning på hemtenta och jag hade salstenta. Jag kan inte uttala mig om hur det gick för någon av oss, men 1630 låg vi i varsin säng som döda sillar. Vi är så duktiga, jag och hon.

Särskilt Rebekka. Hon är (var?) och städade ur sin brors gamla lya nu inför flytten i helgen. Hon skulle diska när hon kom hem. Hon är inte hemma. Hon kanske inte är så duktig ändå, haha. Men nu när jag hade lägenheten för mig själv så passade jag på att ha lite kvalitetstid för mig själv och kollade på Godzilla från 2014. Det som slog mig var att Godzilla från -98 kanske inte är så dum ändå. Den har i alla fall Jean Reno. Och Godzilla. Fasen, man kanske borde se om den. Det är i alla fall ett bevis på att Rebekka inte borde lämna mig ensam, inte när jag tar så här dåliga beslut om min lediga tid.

Hemtenta och korkade läsare

Hellooo!
Har på omvägar hört talas om läsare som inte fattar vem som skriver vilket inlägg här.
Eftersom att det enda vi har skrivit om är varandra, så tar jag det som en förolämpning att någon kan tro att jag skriver om mig själv i 3:e person.
Men kul att ni läser i alla fall. Vi är halvbra på att ta kritik.

Nu har jag en hemtenta att skriva. Dock har jag ett mycket viktigare uppdrag, nämligen:

Så: Nu behöver jag er hjälp. Hur många fler spel måste jag vinna innan jag når upp till nästa procent, alltså 87? Och är det möjligt att uppnå 100 % Eller 99.99999 ???



 

Köksprylar!

Det kom till vår kännedom att det ibland råder vissa oklarheter om vem som har författat vilket blogginlägg.

1. Det står faktiskt längst ner, måhända i pytteliten röd text.
2. Om du inte förstår vem som har skrivit vad så är du trög.

Hur som helst.

Vår kaffebryggare började läcka häromdagen, så det blev väldigt lite kaffe och det kaffe som väl hamnade i kannan blev sjukt starkt. Vi snackar alltså ungefär dubbelt så starkt som det borde vara. Så idag fick jag ett infall och svängde ner på stan och köpte en ny och fin barbierosa. Rosa är kanske inte min favoritfärg, men vafan, alla andra köksgrejer vi har är i svart/rostfri stål. Sjukt oinspirerande för oss konstnärssjälar som faktiskt bor här. Så en rosa kaffebryggare för 199 kronor står numera på paradplatsen i köket (aka den plats där kaffebryggaren än befinner sig). Den kan även brygga den dubbla mängden kaffe mot den förra, så nu är det bara att komma och fika.

Inte kaffesugen? Inga problem. En dröm jag har haft sedan länge är att kunna göra egen hummus och eftersom kaffebryggaren gick under budget så passade jag även på att släpa hem en mixer. Så nu kan man komma och göra det jag och Rebbo gör just nu; dricka smoothie bestående av tofu line-glass (chokladsmak), banan (legat fryst sedan den dumpstrades i våras någon gång) och kaffe (skvätten av det som var kvar efter kaffebryggarpremiären tidigare idag). Jag tycker att det var gott, Rebbo har smuttat lite på sin och sagt "kaffe" med tveksam ton i rösten. Jaja, man kan inte göra alla nöjda.

Jag har även köpt en sänglampa, så nu kan jag kontra när Rebekka tänder och släcker taklampan hela tiden. Hon har ju lampknappen på sin sida av rummet, så jag har egentligen inte haft så mycket att komma med förutom att ställa alarmet "av misstag" på 07:00 när hon egentligen bara vill sova ut.

För övrigt så borde det inte dyka upp några fler blogginlägg av oss på några dagar då jag har tenta på tisdag och Rebbo har hemtenta som också ska in då. Fast nu ska hon såklart härmas och också blogga.

Otippat.

Eller är det här för lågt?

Jag tyckte i alla fall att det var roligt.

I skrivande stund har 170 st läst om Villes tarmbesvär och han börjar få lite panik. Förra inlägget skapades under frenetiskt hårt hamrande på hans tangentbord.

Ett litet kort instick bara:
För först å främst vill jag bara betona att jag VET att han uppskattar mina presenter.
Vem vill ha en liten rosa robot som heilar?
Säkert inte många, men Viktor är ju från dalarna trots allt!!

OCH IGÅR TÄNDE JAG LAMPAN EN GÅNG; CA 5 MIN EFTER JAG SLÄCKT DEN SÅ DET GÅR INTE ENS ATT JÄMFÖRA MED TERRORN JAG HAR FÅTT GENOMLIDA!!

Nåååjooo denna blogg ska inte fastna i en cirkel då vi bara går in och rättar den andres anklagelser.
Vi går vidare.
Till!!!


SOBER OKTOBER!!!! (alt Oksober)

Som egentligen bara går ut på att jag och spricktor ska vara spiknykter hela månaden. Jag tror att vi ändå ska fara på alla roliga saker som händer och eventuellt vara roliga att vara med. Troligtvis skojigare än vanligt, då vi kommer vara vakna hela tiden!

Vet inte varför vi ska göra detta, men jag antar det började som en utmaning för länge sedan och

Nu! Händer! Det!

Nu till det viktigaste, heter det Sober Oktober (som låter bättre när man säger det) eller heter det Oksober (som är helt OK) ?

Rösta till vänster om ni vill.

 

Vad som händer på min sida tejpen händer på min sida tejpen

Jag har lite rättelser till Rebberts förra inlägg.

- När Rebekka "städar" så kör hon taktiken "ge Viktor alla småprylar jag inte vill ha", så på sätt så bara släpper hon dom på min sida och säger "varsågod" och går därifrån. Jag är en alldeles för snäll och ödmjuk människa för att inte acceptera presenter, oavsett de bakomliggande orsakerna.

- Vissa saker går bara inte att ge bort som present. Som skräp. Så de lägger hon bara på min sida.

- Vi har ett problem med komposten. Möglet blir sådär efter bara någon dag. Rebbo är en tönt och pallade inte gå ut med den, haha. Tönt. Den luktar ingenting.

- Jag kom inte utspringandes ut ur rummet, jag gick helt lugnt. Rebekka skulle ju gå, så då tänkte jag att jag kunde vara mig själv för en stund. Det är ju upp till henne att inte glömma saker på rummet så hon måste gå tillbaka igen. Jag ser det som att jag lärde henne en läxa att vara lite mer strukturerad. Klassisk betingning, nu kommer hon att hellre cykla ifrån sin telefon än gå tillbaka till rummet när hon redan sagt hejdå.

- Ja, innehållet i min kyl stämmer. Men ser ni att jag har den absolut minsta hyllan? Då måste en prioritera om vad man vill ha kallt. Typ vinet. Det vill en ju dricka superkallt. Jag har för övrigt fyllt ut det med havremjölk och en stock snus nu.

OCH DET HÄR MED ATT VARA JOBBIG NÄR EN VILL SOVA.

Igår, medan Rebekka sitter och skriver den här smörjan, så tänder hon lampan hela tiden och hamrar på tangenterna stenhårt när en annan ligger på andra sidan och bara vill sova. Inte så konstigt att jag är tjurig på morgonen. Sån är hon. "Oj, ärdetlugntomjagbaratänderensnabbisKLICK" och så är det som att vakna upp med solen i fejset innan en hinner reagera. Då förtjänar jag att snooza lite och låta klockan ringer medan jag smakar på morgonen.

Nu ska vi bara komma på en ny omröstning. Är det någon som har några idéer?

Äckliga saker och hur man hänger ut Viktors hälsotillstånd

Im back!
Som allas vår Arnold skulle säga.

Idag har varit en härlig dag på stipendiegränd.

Som ni ser är allt på sin sida av tejpen, min vackra LÖPARE håller Viktors stök borta.











Dagen började med att jag öppnade ett nytt skåp i köket och fann att vi hade en kompost! Gött tänkte jag, men den glada minen byttes snabbt ut när jag tittade lite närmare.

Titta gärna närmare ni också och känn hur den där orangea mögelfesten luktar genom skärmen!















Jag går vidare på tema äckliga lukter.
Tidigare idag var jag på väg till jobbet.
Medan jag står i hallen och väljer mellan några varma jackor kommer Viktor utspringandes från vårt rum. En märklig lukt kommer från köket. Jag går in i sovrummet för att hämta min väska när min näsa registrerar en makalös fislukt. Alltså helt otrolig. Så stark och intensiv.
Hur kan en människa som duschar så många gånger per dag avge en sådan odör? ! ?

Vi tar oss en snabb kik i hans kylskåp!

 På Villes enda hylla i kylskåpet finner vi:
Jordnötssmör
1 flaska HB
1 flaska finsk sprit (vodka kanske? Orkade ej ta ut och kolla)
2 dunkar hemmagjort vin.
1 mjölk, 1 senap, margarin och en burk gamla oliver sätter pricken över i:et.







I övrigt, vad kan man säga? Det går bra att bo ihop!
Varje kväll (känns det som) somnar jag in till hans och Hildorks samtal. Brukar låta ungefär såhär:

-Vad ska vi he larmet på?
 -sju?
-VA inte så tidigt
- åtta?
- Nej måste va på Uni då
- halv sju?
- nej tjugo i?
- nej men kvart över?
OCH SÅ VIDARE. Varje kväll. Eller kl 03 på natten om de kommer hem efter att ha varit på ex Scharinska.

Och varje morgon vaknar jag till ett alarm. Som ringer. Och ringer. Och ringer. Och fortsätter att ringa.
Nu ska jag inte vara sådan, utan jag är riktigt bra på att somna över morgonalarm. Men då börjar mardrömmen. Det låter PRECIS såhär:

-Stäng av larmet
- nej du får stänga av
- nej du
- nej du
- nej du
(osv osv osv)
Efter ett par minuter kommer detta:
- Vem ställde larmet så här tidigt?!?!??!?!?
- Du
- nej du
- nej du
- sluta sparkas
- sluta DU sparkas!!!!
- nej du
- nej du
- nej du
- nej du
Snoozen har gått ut, larmet börjar igen.
- stäng av larmet
- nej du
- nej du
- när vaknar rebekka egentligen??
- jag vill fråga henne en grej.
TUUT TUUT TUUT (låter alarmet).

Man kan tro att jag är bitter.
Till och med asamegaråjättebitter.

Men nu när jag har hängt ut Viktor på bloggen känns det mycket bättre redan!!

KRAM

Rebbo är seg

Jag hade tänkt att jag inte skulle skriva något förrän Rebbull skrev någonting här. Jag har tjatat och gnatat, men inte en rad har skrivits från hennes håll. Om jag skulle fått en krona för varje gång hon sagt "men jag skriver ikväll, nu måste jag rusa" så hade jag haft någonstans mellan 5-8 kronor extra i fickan.

Fast det har blivit mycket nu för oss båda i skolan. Mycket som ska göras hela tiden. Många filmer med Arnold som ska ses.

I övrigt måste jag säga att den här månaden har fungerat bra. Inget bråk än. Jag har däremot fått höra av flera personer att vi har max en månad kvar innan någon ger upp. Det tror inte jag. Jag tror att det här bara är början på ett livslångt samboende.

Ikväll ska Rebekka klippa mig också, förhoppningsvis gör hon väl ett inlägg av det med lite bilder.

Här har ni en låt, dagen till ära:

Förlåt, förlåt.

Jag vill bara be om ursäkt för två saker:

1. Dålig uppdatering av bloggen. Jag vet att det kan ha verkat som att vi båda bara skulle ösa in uppdateringar om våra äventyr. Faktum är att det bara har varit jobba/sova/jobba/sova nu. I alla fall för Rebella. Själv har jag mest ägnat mig åt att sova.

2. Jag ljög. Jag sa att vi skulle sova tillsammans för första gången, men det hände inte. Faktum är att de inte har hänt än. Antingen har jag sovit borta eller så har Rebbo sovit borta. Eller så har båda sovit borta, på samma ställe.

Hur som helst.

Nu är det bara någon timme kvar på röstningen, så gör det ni som inte har gjort den än. I skrivande stund så ser jag bittert hur Rebbo leder med en ynka röst. Men tack i alla fall alla ni som röstade på mig, jag är oerhört tacksam för stödet.

Jag tänker trösta mig med lite bröd från Finland och ett avsnitt Community, ensam på rummet. Imorgon är en ny dag. Då ska jag ner på stan och träffa Jimmie Jugend, det ska bli spännande.

/Viktor

Konservöppnare och trasiga frysdiskar

Det blev ingen första natt ihop för mig och Rebella. Hennes syster Hilda ringde och ville hänga, så jag drog dit och kollade på Angel och somnade på soffan. Deras sovsäck luktade fortfarande som att den var precis hemkommen från Punk Illegal. Det var ändå trevligt. Sedan upp tidigt på grund av att Hilda skulle upp och jobba och jag skulle ner på stan och utföra min demokratiska rättighet: Bua på Jimmie Brunskjorta. Han var tråkig. Men väl nere på stan så kom ett sms till min vän Einar att frysdisken på Coop Ålidhem hade gått sönder, så jag for dit och handlade vegfärs och lyxpommes (alltså annat märke än Coop Xtra) och tänkte "hej och hå, nu blir det fest". En liten stund senare stod jag här i köket och började fräsa färsen och längta efter vegfärssås.

Sen skulle de krossade tomaterna i. Voj. Voj. Voj.

Ingen konservöppnare. Någonstans. Inte i den vanliga lådan. Inte i den ovanliga lådan. Inte i diskstället. Inte i skåpet där tallrikarna skulle ligga. Inte på diskbänken. Inte i mikron. Så där sprang jag runt i panik medan den perfekt bruna ytan (alltså inte sådan brun yta som Jimmie har) började förvandlas till Bathory-svart. Tankarna for omkring. Ska jag försöka klösa upp burken? Går hela konserven att steka som den är? Jag hade nästan gett upp hoppet och i en sista desperat åtgärd blickade jag uppåt, som om jag förväntande mig någon sorts hjälp från ovan i detta digra läge.

Där var den. Konservöppnaren. Den låg i en liten skål på kryddhyllan och nästan hånlog mot mig, som om den legat där bekvämt och sett mig irra runt i panik sekunderna innan. Jag muttrade lite för mig själv och förbannade allting som inte la sig på den plats som var ämnade för dem.

Den misstänkte är inte hemma än och har således inte blivit konfronterad med detta än, men senare ikväll ska vi nog ha en genomgång var alla kökssaker hör hemma. Allt för att undvika framtida missförstånd och panikattacker.

Jag stal lite tomatpuré som hämnd.

/Viktor

Uppackning & Upprustning

Rebekka har släpat in sina saker. Ockuperat halva mitt rum. Inatt ska vi för första gången sova här samtidigt. Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte var orolig för att den här manövern med att bli rumskompisar kan ta död på vår vänskap, men den överskuggas av min beslutsamhet att få det här att fungera.

Jag har bott i den här lägenheten i ganska precis 2 år nu tillsammans med min vän Carl från Avesta. Nu har vi beslutat att få tillökning, så Rebella har fått möjligheten att bosätta sig här. Folk har suckat, skakat på huvudet och tagit sig för pannan. Jag har mest räknat på hur oerhört billigt vi kommer på.

Det är väl vid sådana här tillfällen man får veta att allt har ett pris.

/Viktor

Ps. Rösta i omröstningen här till höger. Vi ska försöka ha en ny varje vecka. På så sätt kan vi på demokratisk väg lösa konflikter. Ds.

Nu! Händer! Det!

Nu har jag flyttat in!
Det är lika mycket feststämning i denna lägenhet som på bilden ovan! Herregud! Vilket kalas!

//Rebella